De bönder som levererar mjölk till Arla har i genomsnitt 45 mjölkkor och ungefär lika många ungdjur. Arla har inga egna gårdar. Bönderna som levererar mjölk till Arla är medlemmar i Arla och äger Arla gemensamt.
|
|
Kornas gödsel lagras i gödselbassänger eller i urinbrunnar och gödselstackar om man separerar urin och gödsel. Det varierar mellan gårdarna. Gödseln innehåller många nyttiga ämnen som får växterna att växa bättre. Därför sprids den ut på åkrarna som växtnäringsämnen. Eftersom gödseln är organisk, ökar den också mullhalten i jorden. Gödsel är rikt på kväve, fosfor och kalium samt en mängd mikronäringsämnen.
|
|
Nej, Arlas bönder ger absolut inte antibiotika i förebyggande syfte. Det är förbjudet.
När en ko blir sjuk av virus behövs ingen antibiotika. Kon bildar själv antikroppar mot smittämnet.
Men om en ko till exempel skulle få en bakterieinfektion efter ett sår eller juverinflammation med hög feber, då behöver kon antibiotika för att kunna bli frisk. En ko som är sjuk måste fortfarande mjölkas men, mjölken får inte levereras till mejeriet.
Läs mer om När kon blir sjuk
|
|
Kalven kallas kviga under sin uppväxt.. Kvigan blir könsmogen vid 15 månaders ålder och betäcks när den är lagom stor så att den kalvar vid 24-30 månaders ålder. I samma ögonblick som den föder sin första kalv kallas den för ko.
Läs mer om från kalv till ko
|
|
Fodret är naturligt och ej genmodifierat. Det finns en branschregel som inte tillåter genmodifierade grödor som foder åt korna.
Mjölkkor äter mycket grovfoder, dvs., bete (sommartid) ensilage (konserverat
gräs och klöver) och hö. Beroende på hur mycket de mjölkar får de också olika
mängd kraftfoder som består av spannmål, pellets, ärtor, raps, betfor,
betmassa, mineralfoder och vitaminer, samt tillgång till saltsten och vatten
av god kvalitet.
Läs mer om kornas foder
|
|
Det är mjölkbonden som heter Elin. Kalven heter Ronja.
Du kan läsa mer om Elin och hennes gård på den här länken:
Läs mer om bonden Elin
|
|
En mjölkko ger i genomsnitt ca 25 liter per dygn och mjölkas 2-3 gånger
per dygn. För att en ko ska kunna ge mjölk måste hon först föda en kalv. De första
månaderna strax efter kalvning mjölkar kon 30-50 liter per dygn. Sedan
sjunker mjölkmängden och minskar rejält efter 10-12 månader. Då slutar man
mjölka kon och låter henne vara ” sin ” i ca 2 månader innan det är dags för
henne att kalva igen.
Läs mer om från kalv till ko
|
|
Ja, kor kan ha humörsvängningar, men det är mer hormonellt betingat. När de
är brunstiga kan de vara rätt ”laddade”, nyfikna, sparkiga eller stå och ropa
mycket.
|
|
Ja, man ersätter vanligtvis sojan med ärtor, men även bönor och rapskakor. Det finns även ekologisk majs och soja att få tag på även om det inte finns i så stor mängd och är ganska dyr. Läs mer om kornas foder
|
|
Man ger djuren rätt sorts foder med rätt näringsinnehåll och rätt mängd åt
varje individ och djurslag. Man sköter djuren noggrant och tittar
till dem ofta. Det är viktigt med en bra hygien och att detaljer i inredningen
är hela så att inte djuren gör sig illa.
En bonde måste också se till att man förhindrar smittspridning genom
att inte låta främmande personer komma och besöka gården okontrollerat.
Förutom att man alltid ska vara snäll mot djuren, måste bonden alltid ha ögonen på
om någon ko skulle verka sjuk. I så fall tar man kontakt med
veterinären och ber veterinären komma ut till gården och undersöka djuret Läs mer om Korna
|
|
Under våren kan man ta tillfälle i akt och besöka ett betessläpp, alltså när bonden släpper ut korna på sommarbete, på någon av Arlas gårdar. Under april/maj hittar du din närmaste Arlagård samt besöksdatum och tid här på www.arla.se.För skolbarn i förskoleåldern anordnar Arla sedan flera år tillbaka populära Minior-besök, dvs bondgårdsbesök för hela klassen. Dessutom kan man beställa ett intressant skolmaterial om Minior. Läs mer om Minior & bondgårdsbesök här
|
|
|
Man kan inte sluta mjölka kon för att åka på semester. Kon skulle snabbt få
mycket ont i juvret och drabbas av juverinflammation.
Om en bonde vill ha semester måste han eller hon anställa en avbytare som
tar hand om djuren när bonden är ledig. Avbytaren sköter om djuren och gården lika
noggrant som bonden.
|
|
|
Vi har 33 mjölkkor. På vår gård ger korna ungefär 20 000 liter mjölk i genomsnitt varje månad.
|
|
En svensk mjölkko ger ca 25 liter per dygn. En svensk mjölkko ger ca 9000 kg mjölk per år i genomsnitt.
|
|
Strax innan kalven föds börjar kon bilda mjölk till kalven. Det är hormoner, bl.a oxytocin som påverkar mjölkbildandet. De första 4-7 dagarna producerar kon råmjölk som kalven behöver. Juvret övergår successivt till att ge vanlig mjölk. Kalven fortsätter att dricka mjölk i ca 2 månader, men utfodras av djurskötaren. När kalven diar eller vi människor mjölkar kon och torkar av spenarna, frigörs automatiskt samma hormon, oxytocin, i blodet på kon och får mjölkvävnaden som består av miljontals små blåsor, alveoler, att dra ihop sig och pressa ner mjölken till ett tomrum strax ovanför spenarna varifrån den går att mjölka ur. När blåsorna tömts börjar de bilda mer mjölk igen. De första månaderna efter kalvningen ger kossan mycket mjölk, sedan sjunker mjölkmängden undan för undan. Man låter betäcka kon ca 2-3 månader efter kalvningen. Kon går dräktig i drygt 9 månader. De sista månaderna av dräktigheten växer fostret mycket. Mjölkmängden har då avtagit. Kon sinläggs, man slutar mjölka kon, för att juvret ska kunna bilda råmjölk till nästa kalv. När nästa kalv föds börjar kon att bilda mer mjölk igen. För att kunna behålla en mjölkko ett år till behöver hon alltså kalva på nytt.
|
|
Mjölkkor och kalvar på Arlas gårdar sköts om enligt Arlas kvalitetsprogram – Arlagården - . Alla bönder som är medlemmar och levererar mjölk till Arla måste följa kvalitetsprogrammet. Läs mer om Arlas kvalitetsprogram
|
|
Det är ovanligt att en mjölkladugård innehåller kor som är äldre än 13-14 år. Man behåller i snitt mjölkkorna i drygt 5 år. Olika anledningar till varför man ersätter en ko med
en yngre kan vara att den äldre inte blev dräktig och då inte längre kommer
att ge någon mjölk efter att den pågående laktationen har upphört. Andra
orsaker kan vara att man upptäckt att kon t.ex inte håller måttet för
exteriör, lynne eller andra produktionsegenskaper.
|
|
|
Naturen har nog ordnat det så att det ska finnas någon eller några spenar i reserv om en spene eller juverdel skulle bli skadad och inte kunna producera mer mjölk. Hästen har två spenar, men får nästa alltid bara en fölunge. Det är vanligare att kor får tvillingar, de har fyra spenar. Märkligt nog har får och getter bara två spenar med de kan få både tre och fyra lamm.
|
|
|
Förr var det besvärligt om strömmen försvann, då fick man försöka ansluta
vakuumpumpen som driver mjölkanläggningen till traktorn med en särskild
utrustning, men så är det inte längre. Bönderna är skyldiga att ha tillgång
till reservelverk för att kunna klara strömavbrott. Det är viktigt att inte
djuren blir utan vatten eller ventilation för länge samt att man kan mjölka
dem regelbundet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|